Analys av Stagnelius

(Staffan Björck "Lyriska läslvningar")
Varje människa är en värld, och då hennes värld ligger i ruiner, kan hon få uppleva samma skapelseakt varigenom universum blivit till. Den gudom som satte en gräns för den eviga natten, tände solarna och födde världarna med skaparordet, kan också göra slut på natten i ett människoliv och tända den heliga flamman igen. Det förvirrade livsmönstret bringas då åter i harmoni...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0